I nordvästra Uppland ligger Tärnsjö Garveri, endast två mil från Gysinge. Ett mer än 150 år gammalt företag som blomstrar mer än någonsin och som till stora delar arbetar på samma vis som man alltid gjort.

De stora nöthudarna bereds på samma sätt som garvare alltid gjort i alla tider med bark som garvämnen. Skickliga sadelmakare tillverkar de mest exklusiva portföljer och laptopväskor vid sidan av seldon och tömmar, handskar och kängor.

Tärnsjö tävlar med internationella garverier på världsmarknaden. Louis Vuitton köpte under lång tid sitt läder från Tärnsjö, Brooks i England och en rad andra kända märkestillverkare likaså.

Här tecknas företagets utveckling från garveri för de omkringliggande socknarnas bondgårdar, över perioden då man använde sig av kromet som garvämne fram till dagens miljömedvetna koncern med inriktning på kvalitet där språket är engelska och där man samarbetar med skogsbolag för att få ett inhemskt garvämne.

Spånkorg flätad enligt traditionell hantverksmetod av handkluven furuspån. En vidareutveckling av de såll och svepaskar av handkluven spån som tillverkats i äldre tid. Korgarna tillverkas än idag på samma traditionella sätt med handkluvna och slipade ”spjåkar” som de kallas. En mångsidig korg att använda på utflykten, plocka bär och svamp eller att förvara dina handarbeten. Ett äkta hantverk från Mora där traditionen med korgmakeri sträcker sig ändå tillbaka till 1700-talet.

Denna korg är diagonalflätad, med fyrkantig botten och rundade sidor. Grepen är av spån och korgkanten spikad med nubb såsom var brukligt på korgar från Dalarna.

I spånkorgar har alla spån samma tjocklek och smidighet till skillnad mot de flesta andra flätningsmetoder där inflätningsmaterialet är mjukare och tunnare än det material de flätas in i. Traditionellt klövs spånen fram med yxa och kniv. Från1800-talets slut blev det även vanligt med hyvlade spån, framförallt i södra Sverige. Det vanligaste typerna av spånkorgar är diagonalflätade och rakflätade. Det har även funnits en variant med saxflätning eller kypertflätning. 

En av Gysinges mest omtyckta produkter genom åren är rullgardinerna med de prunkande handmålade ”balsaminerna”. Motivet är från förra hälften av 1800-talet och kan genom senare tids forskning med säkerhet tillskrivas den flitige rättviksmålaren Mats Anders Olsson (1824-1878), som försåg bygderna runt Siljan med sina väggmålningar, men som också drog ut på arbetsresor till Hälsingland tillsammans med sin hustru Annikas Brita Ersdotter (1833-1912), där de tillsammans sålde handmålade rullgardiner på papper med just detta mönster. Hälsingegårdarna, med sina mängder av fönster, var stora kunder på just handmålade rullgardiner.

Vi har nu tagit upp Anders och Britas färggranna balsaminer igen, denna gång i form av målade väggfält på riktig grålumppapp i klistrade ark. Väggfälten är tänkta för den som vill sätta upp en eller flera stämningsskapande väggmålningar i sitt hus eller lägenhet, ungefär som moderna affischer på väggarna.

Väggfälten kan förstås också ramas in som väggfält, eller som tavlor. Samtidigt kan den hantverksintresserade här studera tekniken med hopklistrade ark av grålumppapper (varje väggfält består nämligen av minst fyra ark) och den fascinerande tekniken med målning med matt linoljefärg.