Spjälltofsar var en vanlig dekorativ detalj på kakelugnar, väggventiler mm från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Tofsen låstes av en knut i änden av spjällkedjan och fungerade både som dragknopp och dekoration. Gysinges egen tillverkning.

Sotlucka på stos av svartplåt. Finns både i blankpolerad mässing och blankförnicklad. Lämplig som sotlucka på kakelugnar, i murar etcetera.

Spjälltofs 1910-tal. Spjälltofsar under sekelskiftet 1900 är oftast bara svarvade till skillnad från 1800-talets, som verkligen liknade riktiga tofsar.

Vi har tagit fram en jugendmodell med fina svarvningar och omsorg i detaljerna. Förlagan till denna spjälltofs är från Tyskbo Bergsmanssmedja i By socken Horndal.

Obehandlad mässing. Höjd 60mm.

Lera och järnfilspån till isolering av järnspisar. Satsen räcker till en stor järnspis och endast vatten behöver tillsättas. 2 påsar lera, 1 påse järnfilspån. Totalt ca 5 kg.

Varför behövs eldfast lerbruk för järnspisar? 

I köksspisar av järn behöver ugnsdelens tak täckas med lerbruk för att ge jämnare värme i ugnen och så att värmen inte stiger och sjunker för hastigt när man eldar. Lerbruket är också nödvändigt för att inte spisen skall spricka vid för hård eldning. I gamla järnspisar brukar man bara se rester efter denna isolering i form av ett gruslager ovanpå ugnen. Eldfast lerbruk ska endast muras ovanpå ugnstaket.

Innehåller lerblandning (1 del lermjöl och 3 delar sand) och järnfilsspån. Instruktion medföljer. Den finns även tillgänglig som PDF under rubriken Dokument (vid Lägg i varukorg-knappen).