”Värmen i gamla hus” besvarar frågor om uppvärmning och isolering av gamla hus. Detta är den andra boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

Här hittar du vilka lösningar som är att rekommendera. Husets eldstäder och värmekällor, deras historik och konstruktion, samt renoveringsaspekter. Utförliga råd ges för underhåll och vård av kakelugnar, öppna spisar, rörspisar, kaminer och järnspisar.

En mycket praktisk bok. Ovärderlig kunskap för den som arbetar med äldre hus.

Anvisningar för underhåll och reparation. Skriften handlar om hur man underhåller och reparerar gamla skivtäckta plåttak, utan att de kulturhistoriska värdena går till spillo. Tyngdpunkten i häftet ligger på arbetsutförandet och tar även upp gamla lösningar för rännor, fönsterbleck och andra viktiga detaljer. Rikt illustrerad. 

I den här boken visar byggnadsantikvarien Erika Åberg hur du kan underhålla, renovera och göra kreativa återbruksprojekt med gamla fönster och dörrar.

”Fönstren är husets själ” har nästan blivit som ett ordspråk inom byggnadsvården. Vad menas med det egentligen? Vilken betydelse och kvaliteter har gamla fönster? Och hur är det med dörrarna? Här berättar Erika Åberg om design och stilgrepp genom tiderna, olika sorters glas, funktion − eller bristen på den − och om utmaningarna med att hålla värmen inomhus och kylan utanför.

Det virke som tidigare användes för fönster- och dörrkonstruktioner var det bästa som gick att uppbringa, av en kvalitet som knappt går att hitta idag. Sköter man det rätt så kan det hålla i hundratals år. Här får du lära dig restaurering av olika svårighetsgrad, från första hjälpen till helrenovering.

Med smarta tekniker och lösningar kan du få fönster och dörrar som är vackra och passar ditt hus. Att det är mer miljövänligt att bevara än att köpa nytt är förstås underförstått. Här finns bland annat ett exempel på ett orangeri som byggts med återbrukade fönster.

Erika Åberg berättar i text och bild hur du kan ta hand om och njuta av dina gamla fönster och dörrar lång tid framöver.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.