1930 var genombrottsåret för funkisen i Sverige. En strävan mot enkla och funktionella former, ärliga och tydliga material och inte minst mot en förenklad masstillverkning banade vägen för en hel rad nya byggnadsmaterial.

På beslagssidan kom speciellt dörrbeslagen att förändras. Nu kom förnicklade ytor istället för mässing som ju måste putsas för att hålla sig blank. Nu kom lättstädad bakelit i handtagen, istället för trä. Och de nya långskyltarna förenade de båda funktionerna rosett och nyckelskylt i en enda plåt.

Dessutom standardiserades dörrlåsen så att alla trycken passade till alla lås och alla långskyltar tillverkades med samma avstånd mellan trycket och hålet för nyckeln.

Låsplugg i trä, 2-pack. Många moderna dörrar har stora frästa hål för moderna standardtrycken och lås med genomgående skruv. Kunder som vill ha traditionella beslag kan därför inte välja sådana. Men här är lösningen. Träpluggen används nämligen till att täppa igen överstora hål så att man kan övergå till traditionella trycken och nyckelskyltar. Pluggen fästs med lim i de tomma hålen.

Svarvat dörrvred av en modell vanlig på ytterdörrar främst under början av 1800-talet. I första hand tänkt som vred till pardörrar och ytterdörrar. Obehandlat järn, som inte behöver rostskyddsbehandlas. Järnet rostar första tiden och får därefter automatiskt en skyddande mörk yta. Till vredet finns passande rosetter och nyckelskyltar i järn.

Dörr- och porthandtag, tidigt 1800-tal. Handsmitt linoljebränt järn i form av en orm. Ursprungligen från en gård i Åsgarn, södra Dalarna. Monteras med två handsmidda spikar i varje fäste. Kan placeras våg- eller lodrätt.