HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Boken ger en illustrativ bild av standard- och stilutvecklingen av kök och badrum i Sveriges flerbostadshus och småhus. Utformning och utrustning av kök och badrum följer tidsandan genom decennierna, såväl tekniskt som funktionellt. Samtidigt bär historien tydliga spår av hur synen på hushållsarbetet och livet i hemmen har förändrats över tid.

Skildringen tar sin början under 1880-talet när många städer växer kraftigt i industrialiseringens spår. Det råder bostadsnöd och knappa ekonomiska förhållanden. Bostäderna värms med kakelugnar eller kaminer, maten lagas på vedspis och på gården finns torrdass. 120 år senare, år 2000 när berättelsen avslutas, är hög standard i kök och badrum en självklarhet. Nya trender avlöser varandra och många kök och badrum rivs ut och byggs om, långt innan det är tekniskt nödvändigt.

Ökad kunskap om tidstypiska inredningar är en värdefull grund vid bevarande, renovering och ombyggnad. Inspiration kan hämtas ur olika tiders planlösningar, köksuppställningar och inredningar.

Cecilia Björk arkitekt SAR/MSA och Laila Reppen arkitekt SAR/MSA är författare och illustratörer till böcker som Så byggdes husen 1880–2000, Så byggdes staden, Så byggdes villan samt Tidstypiskt. Gustav Bergström, »Rävjägaren«, är civilingenjör samt skribent och opinionsbildare inom arkitektur och byggnadsvård.

Boken är nominerad till Årets bok 2020.

Hur du får tid, råd och kraft att restaurera ditt hem.

Följ med på byggnadsantikvarien Erika Åbergs egen husresa. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och bästa råd – från planering och strategier till praktiska projekt. Ett gammalt hus eller en lägenhet med historisk själ och atmosfär är en dröm för många. Ett bekvämt familjeliv i ett charmigt hem med moderna funktioner, sunda material och vackra detaljer. Men vardagen i en äldre byggnad innebär också att det alltid är något som ska repareras, bytas ut eller förskönas.

Erika Åberg och hennes man har under ett drygt decennium restaurerat sin gård från grunden, ute och inne, och levt familjeliv med två små barn under tiden. Hur får man tid, råd och kraft?

I den här boken berättar hon i tio kapitel om tio grundläggande sätt att tänka kring byggnadsvård och restaurering. Det handlar om allt från förhållningssätt till praktiska steg för steg-moment.

Boken visar hur du kan restaurera på ett sätt som är hållbart; för hemmet, för miljön och för dig och din familj.

Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.



I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist