Hatthylla i Ek 5308 förnicklad med 3 krokar

Nykomponerad pall/taburett i samma stil och material som stolen med samma namn.

Stol Bertil Karlsson Historik:

En sengustaviansk stol som hittades trasig på lagret när Bertil Karlssons antikaffär i Gamla Gefle bytte ägare på 1980-talet. Stolen torde vara tillverkad runt år 1800 och är ovanligt enkel med sina fyrkantiga framben – normalt är de svarvade – och med skinnimiterande träsits. Samtidigt är få Bellmansstolar – modellen brukar kallas så – så enkelt elegant som just denna. Originalstolen var ursprungligen målad med mahognyimiterade engelskt röd linoljefärg och med svart sits. Lika vanligt var grå stolar med svarta sitsar. Båda varianterna finns uppmålade i Nästgårdshuset i Gysinge. Stolen är helt tillverkad för hand och alla ytor handhyvlade. Krysset i ryggen har en tidstypisk korsande konstruktion (jämför gärna genvägarna på andra »kopior« på marknaden) tillverkat av två hopkopplade delar, och därför oerhört hållbart. Den runda rosetten i ryggkrysset är skuren av bildhuggare.

En av de vanligaste bänkarna i svensk möbelhistoria och den bänk som allmogen använde inomhus till sina långa bockbord.

Just den här modellen med barockformade ben av tidig 1700-talstyp var en av de vanligaste ändå in på 1800-talets början. 

Förlagan till vår bänk kommer från Hedemora Theater, uppförd 1828, fortfarande i användning och en av de få bevarade landsortsteatrarna från tiden.

Under 1900-talet har vi ofta sett sådana här bänkar utflyttade och använda som trädgårdsbänkar – den rustika kvalitén gör att bänken tål att stå utomhus.

Barockbänken passar lagom i längd till vårt slagbord, men borde också kunna vara användbar som bänk i hallen, som blombänk inomhus, eller varför inte som trädgårdsbänk?

Bänken har en sittbräda i form av en enda planka och benen, sågade ur ett stycke, är infogade med genomgående tapp och kilar i sittbrädan. Bänken är tidstypiskt handhyvlad.