Alla snickerier, såväl utom- som inomhus, hyvlades för hand fram till 1800-talets mitt. Handhyvlade ytor ger ett levande utseende, med urslag runt kvistar, lätt »vinglande« hyvelspår och profiler som inte alltid är så perfekta och jämna. Panelerna, fodren, listerna, socklarna etc bär på detta sätt spår av människans hand och handredskap. Efter 1800-talets mitt kom ångmaskinerna och därmed kunde man börja maskinhyvla virke. Plank och bräder rikt- och plan-hyvlades, medan profiler frästes med så kallade frässtål. Allt blev rakt och perfekt. Idag har man oftast glömt de utseendemässiga skillnaderna som finns mellan handgjort och maskingjort och man ser ofta, till och med i restaurerings-sammanhang, att man »kopierat« gamla handhyvlade snickerier med hjälp av moderna fräsmaskiner. Resultatet blir lika iögonfallande fel som maskintillverkat fönsterglas, istället för handblåst, som maskingjord spik istället för handsmidd o s v. Flera företag i vårt hantverkarstall kan leverera handhyvlat virke. Till fördelarna med handhyvlat virke hör bl a att det är färdigt för målning, precis som det är. Inget slit med putsning o s v. En hyvlad yta suger dessutom mycket mindre färg än en slipad. Så det finns både skönhetsvärden och pengar att tjäna på att köpa handhyvlat!
Före 1800-talets mitt valde man sitt snickerivirke redan i skogen. Idag vänder man sig till brädgården eller byggvaruhuset. Många frågar oss: Hur skall man veta hur bra virke ser ut? Och vilket virke använder man till vad? Här följer därför några allmänna råd:
Bra virke har vuxit långsamt. Årsringarna är därför tunna och ligger tätt. Sådant trä krymper och sväller mindre än snabbvuxet och blir heller inte utsatt för röta på samma sätt som frodvuxet. Därför kan långsamvuxet virke t o m användas obehandlat utomhus, t ex som nockbräder på tak eller som golv i öppna verandor. Så har vi gjort när vi renoverat i Gysinge.
På t ex en utomhuspanel skall kärnsidan vara vänd utåt för att skydda panelen mot röta. På ett golv skall den hårda kärnsidan ligga uppåt för att inte golvet skall påverkas för mycket av slitage. Om kärnsidan ligger uppåt kupar sig därtill golvet åt rätt håll och du slipper bräder som skålar sig. Stående årsringar ger samma goda effekt. Sådant är viktigt att säga till om när du t ex beställer virke till dina skurgolv.
Snabbvuxet trä är däremot glest mellan årsringarna. Virket rör sig och slår sig när luftfuktigheten växlar. Snabbvuxet trä ruttnar snabbt utomhus. Tryckimpregnering används därför för att kompensera det dåliga rötskydd som finns i sådant undermåligt virke. Men tryckimpregnering hjälper inte alls mot mögel – ett vanligt problem i sjuka hus. Bättre – och miljövänligare – är att välja bra virke från början!
Fura används till allt slags byggnadssnickeri. Furu är motståndskraftigt mot röta, eftersom det innehåller mycket kåda. Kådrik, tätvuxen fura är ett utmärkt material till t ex fönster och andra utsatta delar på ett hus.
Gran är känsligare för röta och svamp, eftersom virket är ganska poröst. Som golvträ inomhus är det däremot ett ypperligt material som ger ljusa och vackra skurgolv.
Om du inte hittar bra snickerivirke på brädgården, så finns det sågar och hyvlerier som specialiserat sig på sådant. Oftast kostar det virket inte mer än tryckimpregnerat. Ofta kostar det mycket mindre.
